Hantera din ersättning.
Sök ersättning, fyll i dina tidrapporter,
kommunicera med din handläggare
Hantera ditt medlemskap.
Har jag betalat? Är jag medlem? Här kan
du kolla ditt medlemskap och swisha in avgiften.
För att logga in till våra e-tjänster behöver du en giltig e-legitimation (BankID) på din dator, smartphone eller surfplatta. Den använder du för att legitimera dig och göra elektroniska underskrifter. Du skaffar e-legitimation via din internetbank.
Hur viktig är a-kassan egentligen? Vilken funktion ska den fylla? Och hur ska den vara konstruerad? Det var frågor som ställdes till fem politiker under ett seminarium som Akademikernas a-kassa arrangerade under Almedalsveckan i juni 2023.
Hur hög ska a-kassan vara?
Den första frågan var om ersättningsnivåerna i a-kassan, där taket höjdes under pandemin, borde ligga kvar på nuvarande nivå.
”Jag har egentligen inget emot att a-kassan är på en hög nivå. Men jag skulle vilja att den ’brantade’ mycket fortare. Den skulle till och med initialt kunna vara högre än nu, men måste också sänkas betydligt snabbare”, säger Camilla Mårtensen, Liberalerna.
Marta Aguirre, som representerar Vänsterpartiet som vill stärka a-kassan, säger:
”De arbetssökande måste ändå upprätthålla en ekonomi i Sverige. De måste skapa arbetstillfällen åt andra. Är det tillräckligt många arbetslösa så kommer de inte ha den köpkraft de behöver.”
Alla riksdagspartier hade bjudits in till seminariet under Almedalsveckan. Fem tackade ja.
Moderator: kommunikationskonsulten Andreas Utterström
A-kassan bidrar till en stabil samhällsekonomi
Den andra frågan var om a-kassan i dess nuvarande form bidrar till en stabil samhällsekonomi. Det svarade alla fem politiker ja på.
Oliver Rosengren, Moderaterna, tyckte också att de svenska a-kassorna stod pall för trycket under pandemin.
”Arbetslöshetsförsäkringen täckte upp delar av den konjunktursvängning som fanns.”
Men Oliver Rosengren menade också att det finns anledning att fundera över hur a-kassan borde utformas i framtiden:
”Ju mer försäkringsmässig man kan göra den, desto bättre. I dag är den på många sätt ett bidrag med försäkringsmässiga inslag”, säger han.
På frågan om vad Camilla Mårtensen och Liberalerna i stort skulle vilja ändra på svarade hon:
”Jag svär väl lite i kyrkan när jag säger att det borde vara en statlig myndighet som sköter detta, likt Försäkringskassan. Vi har ju sett att de olika a-kassorna i dag håller ojämn kvalitet och därför tycker jag att det borde skötas av en enda myndighet.”
Ingen av de andra fyra i panelen höll med.
”Jag tycker inte att det är en tilltalande idé. Fler skulle inte per automatik kvalificera sig för att få a-kassa om den var obligatorisk, så jag tycker att man snubblar bort sig lite där”, säger Teresa Carvalho, Socialdemokraterna.
Hon fick eldunderstöd av Marta Aguirre, Vänsterpartiet:
”Vi håller absolut inte med Liberalerna. Däremot tycker vi att man ska sänka trösklarna ganska mycket eftersom det i dag finns många som inte kan få ersättning från a-kassan.”
En trygghet för de som har arbete
Den tredje frågan som diskuterades var om a-kassan i dess nuvarande form bidrar till en flexibel arbetsmarknad. Helena Vilhelmsson, Centerpartiet, svarade nej eftersom hon menar att dagens system bygger på en arbetsmarknad som inte längre finns.
”I dag byter många jobb flera gånger i livet. Vi vill att a-kassan ska vara en morot för att skaffa ett nytt jobb.”
Hon fick medhåll av Camilla Mårtensen, Liberalerna:
”I dag är a-kassan en trygghet för dem som är inne på arbetsmarknaden. Men vi har en väldigt stor grupp människor som aldrig kommer in där och som inte når upp till kraven om X antal arbetade timmar för att få a-kassa.”
Marta Aguirre, Vänsterpartiet, fick kalla kårar av ordet ”flexibilitet”.
”Jag kommer från fackföreningsrörelsen och i min bok betyder flexibla jobb alltid otrygga jobb.”
För Teresa Carvalho, Socialdemokraterna, är ordet däremot laddat med positiva värden.
”Flexibilitet på arbetsmarknaden är superbra. Vi vill att människor ska kunna byta bana för att hålla ett helt arbetsliv. Det ökar produktiviteten och välståndet i vårt land.”
När får vi en ny försäkring?
En sak som flera av politikerna återkom till var att det skulle vara bättre om ersättningen i a-kassan baserades på inkomst i stället för arbetade timmar. Alltså ett av de förslag som en utredning, tillsatt av regeringen, presenterade 2020.
Sedan dess har inget hänt. Men enligt arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson bereds frågan nu av Regeringskansliet.
Bland paneldeltagarna rådde det delade meningar om huruvida a-kassan om ett år kommer att se likadan ut som i dag.
Camilla Mårtensen, Liberalerna, menade att mycket kan hända inom de kommande tolv månaderna:
”Jag tror att det finns en ganska bred majoritet kring en hel del av de förslag som utredningen presenterade”, säger hon.
Oliver Rosengren, Moderaterna, höll med:
”Min bedömning är att om vi, i takt med höstbudgeten eller under samma reformperiod, kommer att kunna fatta beslut om detta.”
Helena Vilhelmsson, Centerpartiet, var inte lika hoppfull:
”Förslagen har funnits sedan 2020 och det har inte hänt någonting. De signaler vi i oppositionen har fått från den nuvarande regeringen går i motsatt riktning. Men jag skulle bli hemskt glad om jag har fel.”
Seminariet sammanfattat av Andreas Utterström.
Poddversion av seminariet
