Grundregler

Anmäl dig på Arbetsförmedligen på din första arbetslösa dag.

För att ha rätt till ersättning krävs att du har arbetat tillräckligt mycket, det vill säga uppfyller det så kallade arbetsvillkoret. Enkelt uttryckt kräver arbetsvillkoret att du har arbetat halvtid eller mer i minst ett halvår innan arbetslösheten. Arbetsvillkoret är alltså det första kravet som du måste uppfylla för att ha rätt till ersättning. Kraven i arbetsvillkoret pekar på att du måste ha haft en fast förankring på arbetsmarknaden för att räknas som arbetslös.

Inkomstrelaterad ersättning

För att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning måste ditt arbetsvillkor vara uppfyllt efter att du blivit medlem i AEA. Har du omedelbart före inträdet varit medlem i en annan a-kassa får du tillgodoräkna dig medlemstiden i den kassan. Klarar du arbetsvillkoret men inte medlemsvillkoret har du rätt till grundbeloppet.

Medlemsvillkor

Medlemsvillkoret uppfyller du när du varit med i a-kassan i 12 månader. Under 2009 gäller lite speciella regler gällande medlemsvillkoret. Läs mer om detta här.

Arbetsvillkor

Först prövas om du uppfyller huvudregeln. Den säger att du, under den föregående tolvmånadersperioden oftast direkt innan arbetslösheten (din så kallade ramtid), måste ha arbetat i minst sex månader med minst 80 timmar arbete per månad. För att månader före den 1 januari 2007 ska få medräknas i arbetsvillkoret räcker det med 70 arbetade timmar.

Om du inte klarar huvudregeln prövar vi alternativregeln som säger att du måste ha arbetat minst 480 timmar under sex månader i följd. Varje arbetad månad måste då innehålla minst 50 arbetade timmar. Har du haft avbrott i arbetsperioden anses den trots det vara sammanhängande om avbrottet består av överhoppningsbar tid.

Klarar du varken huvudregeln eller alternativregeln prövar AEA om du uppfyller arbetsvillkoret med hjälp av föräldrapenning eller totalförsvarsplikt.

Ramtid

Ramtiden är den sammanhängande tid som du har på dig att uppfylla arbetsvillkoret. Ramtiden är alltid tolv hela månader och räknas bakåt från det datum som du anmäler dig på arbetsförmedlingen. Ramtiden börjar antingen den sista i månaden innan du anmälde dig på Arbetsförmedlingen eller den sista i samma månad som du anmäler dig. Anmälningsmånaden räknas in i ramtiden om du arbetat så många timmar att den ska räknas in i arbetsvillkoret.

Har du arbetat 80 timmar eller mer varje månad det senaste året utgörs din ramtid av dessa 12 månader. Har du däremot varit förhindrad att arbeta hoppas de månader du varit förhindrad över och samma antal månader förlänger ramtiden bakåt. Om en månad får hoppas över eller inte beror på anledningen till att du inte kunnat arbeta. Läs mer under överhoppningsbar tid nedan.

Överhoppningsbar tid

Har du varit förhindrad från att arbeta kan den tiden i vissa fall hoppas över. Maximalt får sammanlagt fem år hoppas över när ramtiden bestäms. Har du varit förhindrad från att arbeta av någon anledning som inte räknas upp i det följande får den tiden inte hoppas över utan räknas då som "diversetid" när ramtiden fastställs. Diversetid, alltså en månad utan varken arbete eller något annat som kan hoppas över, gör att ditt genomsnitt av arbetad tid och lön minskar. Har du varit förhindrad och arbetat i samma månad räknas månaden med om du arbetat så mycket att den får räknas med i ett arbetsvillkor, det vill säga om du har arbetat mer än 80 timmar. Om en månad som inte får tillgodoräknas i arbetsvillkoret innehåller lika mycket överhoppningsbar tid och diversetid väljs det alternativ som gynnar dig.

Sjuk: Månader som du varit helt sjuk eller om du varit halvt sjuk och arbetat mindre än 80 timmar räknas inte in i ramtiden. Sjukperioden ska vara styrkt.

Studier på heltid: Alla månader som du har studerat på heltid kan hoppas över när studierna är avslutade eller definitivt avbrutna och du var över 25 år när de avslutades. Deltidsstudier är alltså inte överhoppningsbar tid. Studierna kan i vissa fall hoppas över även om du avslutat dem innan du fyllt 25 år. Då måste du ha arbetat heltid i minst fem månader innan studierna. Har du arbetat litet eller inget alls under sommarferierna hoppas dessa också över. Studier räknas som avslutade om de är fullföljda eller definitivt avbrutna.

Föräldrapenning och vård av barn: Månader som du avstått från att arbeta för att vårda barn får hoppas över i följande fall. Har du dock arbetat i 80/50 timmar eller mer en månad får den aldrig hoppas över.

• När du haft hel föräldrapenning större delen av en månad får den hoppas över. 
• När du utan föräldrapenning på heltid vårdat eget barn yngre än två år större delen av en månad får den hoppas över. Om du klarade arbetsvillkoret när du blev föräldraledig får du hoppa över månader till dess barnet är tre år. 
• När du utan föräldrapenning på heltid vårdat adoptivbarn i maximalt två år efter barnets ankomst större delen av en månad får den hoppas över (tre år om du klarade arbetsvillkoret innan ledigheten). 
• När du haft tillfällig föräldrapenning större delen av en månad får den hoppas över.

Totalförsvarsplikt och militärtjänst: Månader som du fullgjort totalförsvarsplikt i Sverige eller om du gjort militärtjänst i ditt hemland får hoppas över. Skulle upp till två månader med plikttjänstgöring räknas med i arbetsvillkoret får dessa inte hoppas över.

Utlandsvistelse som medföljande: Har du följt med din partner som du är sammanboende med när hon eller han arbetat i utlandet får dessa månader hoppas över under förutsättning att din partners arbetsgivare har sitt säte i Sverige och att lönen utbetalas från Sverige.

Övrigt: Överhoppningsbara är också månader som du till största delen vårdat en närstående enligt reglerna för närståendevård, tvångsvårdats för missbruk, varit frihetsberövad inom kriminalvården eller inte tillåtits arbeta efter beslut enligt smittskyddslagen eller livsmedelslagen.

Vad får räknas med i arbetsvillkoret?

Arbete: Har du arbetat i Sverige och fått lön här får ditt arbete räknas med i arbetsvillkoret. Både arbete som anställd och företagare får räknas med om socialavgifter betalats, det vill säga arbetsgivaravgifter och egenavgifter.

Arbete utomlands: Har du arbetat i utlandet för en arbetsgivare med säte i Sverige och fått lön härifrån får arbetet räknas med i arbetsvillkoret. Tjänstgör du vid svenskt FN-förband eller som biståndsarbetare i projekt där en svensk myndighet står för lönekostnaderna får arbetet räknas med i ett arbetsvillkor. Även arbete för Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet får räknas in i arbetsvillkoret.

Har du arbetat och varit försäkrad i ett EU/EES-land kan sådant arbete också medräknas om du i övrigt uppfyller villkoren för övergång mellan stater.

Lön utan arbetsprestation: Har du fått lön utan att arbeta, till exempel för semester inom anställningstiden, haft lön när du varit arbetsbefriad eller fått avgångsvederlag räknas detta som arbete i ett arbetsvillkor.
Ferielön: Har du arbetat som lärare och därigenom arbetat in rätt till ferielön får den räknas som arbetad tid när arbetsvillkoret prövas.

Föräldraledighet och totalförsvarsplikt: Skulle du inte ha arbetat tillräckligt för att uppfylla ett arbetsvillkor kan tid med föräldrapenningförmån och totalförsvarsplikt räknas med i arbetsvillkoret. Maximalt kan sammanlagt två kalendermånader med dessa ersättningar räknas in i arbetsvillkoret. Klarar du inte huvudregeln, utan prövas för alternativregeln räknas varje hel dag med föräldrapenningförmån och totalförsvarsplikt som åtta timmars arbete.

Arbete åt nära anhörig: Har du arbetat åt en familjemedlem eller annan nära anhörig och om man kan ifrågasätta om det varit ett förvärvsarbete ska arbetsgivarintyget kompletteras med en utredning. Utredningen ska visa om den sökande haft någon inkomst från arbetet samt om arbetsgivaren betalat in skatt och sociala avgifter

Särskilt anställningsstöd: Har du haft ett arbete som arbetsgivaren finansierat med särskilt anställningsstöd får arbetet inte medräknas i arbetsvillkoret.

Starta-eget-bidrag: Har du bedrivit egen verksamhet och under tiden fått stöd till start av näringsverksamhet (starta-eget-bidrag) får arbetet inte räknas med i arbetsvillkoret.

Ersättningens storlek

Ersättningen är maximalt 80 procent av de genomsnittliga inkomster du haft under ramtiden med ett dagpenningtak på 680 kronor. Här kan du läsa mer om hur vi räknar. 

Ge omdöme