Ny bidragsbrottslag från 1 augusti 2007

Ordförklaringar

Den nya lagen innebär att både den som lämnar felaktiga uppgifter eller låter bli att anmäla ändrade förhållanden kan dömas för bidragsbrott.

Bidragsbrottslagen innebär att den som medvetet och vid upprepade tillfällen fått ut stora felaktiga belopp kan dömas till grovt bidragsbrott och få upp till fyra års fängelse. Är det fråga om mindre belopp räknas handlingen som bidragsbrott och kan innebära upp till två års fängelse, men straffet är i normalfallet villkorlig dom och böter.

Den största förändringen är att det blir straffbart att vara grovt oaktsam med uppgifterna utan att för den skull medvetet erhålla mer pengar än man har rätt till. Straffet för ringa bidragsbrott är böter eller fängelse i upp till sex månader.

Bidragsbrottslagen omfattar alla bidrag, ersättningar och lån som går till en enskild person och som beslutas av Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, länsarbetsnämnderna, kommunerna och arbetslöshetskassorna. Några exempel är sjukersättning, tillfällig föräldrapenning, a-kassa, socialbidrag och studiestöd. Från och med den 1 augusti är även dessa myndigheter skyldiga att anmäla misstanke om bidragsbrott till polis eller åklagare.

Bidragsbrottslagen är speciellt anpassad till de förhållanden som gäller vid utbetalningar av bidrag, ersättningar, pensioner och lån. Det har tidigare inte funnits en lag riktad mot den som gör sig skyldig till bidragsbrott, utan brotten har dömts på samma sätt som bedrägerier. Syftet med lagen är att strama upp reglerna, göra dem tydligare och värna välfärdssystemen.

Tyck till


Vi på webbredaktion läser alla kommentarer och de är till stor hjälp i vårt förbättringsarbete. Dina kommentarer publiceras inte på sidan. Du kommer inte att få svar på din kommentar.

Tipsa en vän





Uppdaterad: 28 november 2014
Sidansvarig: Annika Stenberg